Världsindex (MSCI ACWI) stängde året på drygt -18 procent, den breda Stockholmsbörsen (OMXSPI) -24,6 procent, OMXS30 -15,6 procent och amerikanska S&P 500 på -19,4 procent. 2022 blev därmed raka motsatsen till 2021 som bjöd på det bästa börsåret på över ett decennium.
Teknik och tillväxt straffades hårdast
Teknik- och tillväxtaktier straffades allra hårdast till följd av den kraftigt stigande räntan, vilket inte minst syns på det amerikanska Nasdaqindexet där den genomsnittliga aktien tappade hela -66 procent. Även svenska fastighetsbolag, som var populära under 2021, har påverkats kraftigt av räntehöjningarna och fallit drastiskt under året (-45 procent för sektorn).
Snabbaste räntehöjningscykeln någonsin
Faktum är att både den svenska och amerikanska centralbanken började året med nollränta för att sedan avsluta året med en ränta på 2,50 procent, respektive 4,25-4,50 procent - den snabbaste räntehöjningscykeln någonsin. Detta kommer efter flera år med låga räntor och centralbankstimulanser där billiga pengar flödat in på aktiemarknaden och bidragit till stora uppgångar.
Höga energipriser och ökad inflation
I början av året pratade man om en temporär inflation som snabbt skulle falla tillbaka till normala nivåer utan några större åtgärder, vilket visade sig skulle vara helt fel prognos. Istället bröt den tragiska invasionen av Ukraina ut vilket ökade den redan befintliga osäkerheten på de finansiella marknaderna. Kriget ledde till rekordhöga energipriser vilket spädde på inflationen ytterligare, inte minst i Europa som uppvisade 17 raka månader med ökade inflationssiffror innan den började att avta i november.
Unikt scenario: amerikanska aktier och räntor föll över 15 procent
Unikt för just börsåret 2022 är att både S&P 500 och 10-åriga statsobligationer varit känsliga för de makroekonomiska händelserna och fallit över 15 procent vardera, vilket inte skett på över ett sekel även om vi justerar för reala värden. Detta har gjort det utmanande för investerare att skydda kapital från värdefall då majoriteten av alla tillgångsslag och sektorer dragits med i fallet. Som alltid går det dock att hitta investeringsalternativ som gått emot den övergripande marknaden.
Rekordhög dollarkurs
Utöver inflation- och ränteproblematiken kan också tilläggas en global komponentbrist, leveransproblem och Covid-problematik i Kina. Vi har också sett en kraftigt ökad dollarkurs, som tenderar att stärkas i tider av marknadsoro. Som mest stod kursen USD/SEK i rekordhöga 11,49.
Hur blir 2023?
När vi nu klivit in i 2023 är det mixade prognoser från analyshusen om hur marknaden kommer att utvecklas under året. Även om makroekonomiska prognoser från bland annat internationella valutafonden IMF tyder på en svag global ekonomisk utveckling och potentiell lågkonjunktur är det viktigt att komma ihåg att aktiemarknaden är framåtblickande och behöver inte vara fullt korrelerad med med ekonomin i övrigt.
Hur som helst kvarstår orosmolnen från fjolåret och allt beror såklart på hur dessa kommer att utveckla sig under kommande månader. En svagare dollar, komplett återöppning av Kina, sjunkande inflation och marknadsräntor samt välmående leveranskedjor och en lättnad i komponentbristen är alla exempel på faktorer som förhoppningsvis kan öka investerares riskvilja och bidra till ett positivare börsår under 2023.
*Makroekonomi är den del av nationalekonomin som behandlar den övergripande utvecklingen i ekonomin. Centrala frågor är bland annat vad som påverkar arbetslösheten och inflationen, vad som styr konjunktursvängningarna och vilka finans- och penningpolitiska åtgärder som kan vidtas för att påverka dessa faktorer.
