Alla som arbetat eller bott i Sverige får allmän pension. Den består av inkomstpension och premiepension eller i vissa fall garantipension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och efterlevandepension.
Den allmänna grundas på alla inkomster du betalar skatt för. Det gäller även arbetslöshetsersättning, sjuk- eller aktivitetsersättning och föräldrapenning. Den allmänna pensionen har också delar som inte är inkomstgrundade, till exempel garantipensionen. Den allmänna pensionen betalas ut så länge man lever.
Så fungerar allmän pension
Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar upp till 7,5 inkomstbasbelopp till allmän pension. 16 procent går till inkomstpensionen och 2,5 procent går till premiepensionen (PPM). Premiepensionen får du själv välja hur den ska sparas, du loggar in på dina sidor hos Pensionsmyndigheten och väljer vilka fonder du vill spara i.
Har du haft låg eller ingen inkomst kan du också få garantipension. För dig som är född mellan 1938 och 1953 kan tilläggspension också ingå i din allmänna pension.
För att öka möjligheterna till en bra pension rekommenderar vi att komplettera den allmänna pensionen från staten med en tjänstepension och ett eget sparande.
Höjda åldersgränser för pensionsuttag från och med 2023
År 2023 höjs åldersgränsen för när du kan börja ta ut din allmänna pension till 63 år. Din lagliga rätt att fortsätta jobba höjs också till 69 års ålder.
Planen är att höja åldersgränserna med ytterligare ett år från 2026. Bakgrunden är bland annat att åldersgränserna ska matcha att vi lever längre, och att pensionen ska räcka till.
Men flest vill sluta jobba tidigare
Men när vi frågade svenskarna vad de faktiskt känner för, så är faktum att de allra flesta vill sluta jobba eller trappa ner långt tidigare än vid riktåldern för pension.
Över hälften (54 procent) av alla svenskar vill pensionera sig vid 65 års ålder eller tidigare, och bara 10 procent vill gå i pension vid riktåldern, 67 år. Det visar vår senaste sifo-undersökning.
