Movestics Fondskola
Vi guidar dig genom vanligt förekommande frågor och svar gällande fonder och hur du kommer igång med ditt fondsparande.

Fondskolan

Att spara i fonder är en mycket vanlig sparform i Sverige. Det är framför allt ett bra alternativ om du ska spara till pensionen. Men hur fungerar det egentligen och vad behöver du tänka på?

I princip alla svenskar har automatiskt ett fondsparande via premiepensionssystemet. Du kan själv välja vilka fonder premiepensionens ska sparas i. Gör du inget val placeras sparandet i statliga AP7 Såfa.

Många har också ett fondsparande via sin tjänstepension från sin arbetsgivare.

För att dryga ut sin framtida pension kan du spara privat i fonder. Det gör du via din bank eller försäkringsbolag, till exempel i en kapitalförsäkring, ett fondkonto eller i en ISK.

En fond är en sammansatt portfölj av flera ägandeandelar i olika bolag. Det kan till exempel vara aktier eller räntebärande papper. När du köper, det vill säga sätter in pengar och sparar i en fond blir du indirekt ägare till de bolagen fonden investerar i.

När du sparar en fond köper du en del utav fondens totala tillgångar. Fonden ägs av flera sparare tillsammans och förvaltas av en förvaltare på ett fondbolag. Fondförvaltaren ansvarar för att köpa och sälja värdepapper för att investeraren ska få så bra avkastning sett till fondens kategori och riksnivå.

Det finns flera olika typer av fonder med olika risknivå.

Aktiefond

Aktiefonder placerar sitt kapital i aktier i börsbolag. Aktiefonder kan ha olika inriktningar till exempel Sverige, USA, Europa, Globalt eller specifika branscher som IT, finans eller hälsovård.

Aktiefonder är en fondform förknippad med högst risk, fonderna både kan öka och minska i värde. Eftersom risk är nyckeln till hög avkastning väljer många den här fondtypen.

Aktiefonder passar när du ska sparar långsiktigt, till exempel till pensionen. Risken minskar ju längre tid man investerar och på så sätt blir inte sparandet lika känslig för marknadens upp- och nedgångar.

Indexfond

Ett index är till exempel OMX Stockholm 30 som följer de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Indexet är en sammansättning av aktier för en specifik marknad eller region och används för att få en helhetsbild över börsutvecklingen.

En indexfond försöker följa ett utvalt index och är så kallad passivt förvaltad. En aktiv förvaltad fond har i motsats till en indexfond som mål att avvika från index och inte följa det.

I och med att indexfonder är passivt förvaltade brukar de ha lägre förvaltningsavgifter. Eftersom indexfonder investerar i börsnoterade aktiebolag så är de förknippade med hög risk.

Räntefond

Räntefonder investerar i flertalet olika typer av värdepapper som ger fast eller rörlig ränta, till exempel statsobligationer, företagsobligationer och statsskuldsväxlar. 

Räntefonder brukar enkelt delas upp i långa och korta räntefonder. Korta räntefonder investerar i räntebärande papper med maximalt ett års genomsnittligt återstående utlåningstid. Dessa brukar också kallas penningmarknads- eller likviditetsfonder. Fonderna är förknippade med väldigt låg risk vilket även innebär att den förväntade avkastningen är låg.

Långa räntefonder eller obligationsfonder som de också kallas har en längre utlåningstid och förväntas ha något högre risk och förväntad avkastning. Dock är risken fortfarande låg.

Ska du spara under en kortare period kan det passa bra att spara dina pengar i räntefonder eftersom risken är lägre än för aktiefonder.

Blandfond

En blandfond är precis vad det låter som, en blandning av aktier och räntebärande papper. Fördelningen mellan de olika tillgångsslagen varierar beroende på vilken risknivå du väljer.

När du sparar i blandfond får du automatisk en riskspridning eftersom den innehåller både aktier och räntor. Du får en kombination av den högre förväntade avkastningen hos i aktiedelen, den lägre förväntade avkastningen och lägre risken i räntedelen.

Fond i fond

En fond i fond är en fondportfölj med en kombination av olika fonder, där du som kund inte behöver välja fonder, region eller tillgångsslag. Du behöver bara välja vilken risknivå som passar dig och ditt sparande. En förvaltare ansvarar för att justera portföljen i takt med att marknaden förändras.

Vilken "risk" klarar du av?

Hög risk är ofta framgången till en bra avkastning på lång sikt, men innebär att dina besparingar både kan öka eller minska i värde och du kan förlora delar av din investering. Med lägre risknivå får du en lägre avkastning men riskerar mindre utav din investering.

När ska ditt sparande tas ut?

Beroende på när du ska ta ut dina pengar och använda dem passar olika typer av sparande. Behöver du pengarna inom några månader upp till fem år är mindre riskfyllda alternativ att rekommendera. Ska du spara till långsiktigt till pensionen kan du ta högre risk.

Sprid risken genom att spara i flera olika fonder/regioner

Bara genom att spara i fond får du en riskspridning jämfört med att bara äga ett fåtal aktier. I till exempel en Sverigefond köper en förvaltare aktier i olika branscher och kategorier. Du bli därmed mindre känslig för om det skulle gå dåligt för en aktie eller bransch. Man ”lägger inte alla ägg i samma korg”.

Äger du dessutom fonder i olika regioner och kategorier så sprider du risken ännu mer. Ditt sparande blir därmed ännu mindre känsligt för eventuella börsnedgångar på en specifik marknad eller i en region.

Att ”pricka rätt” på börsen och köpa billigt och sälja dyrt kan vara svårt att lyckas med. Därför passar månadssparande i fonder bäst när du ska spara på lång sikt. Då sprids dina köp under en lång period och du köper fondandelar både när börsen står högt och lågt.

En tumregel är att se över ditt sparande minst en gång om året, utgå alltid från din sparhorisont (när du behöver pengarna) och din generella risknivå.  Är du nöjd och allt ser bra ut så är det bara att fortsätta, annars kan du kontakta din bank eller rådgivare för hjälp och guidning.

Det orangea kuvertets ankomst från PPM kan vara en bra påminnelse att se över allt ditt sparande.

När du sparar i fonder betalar du en avgift som kallas för årlig avgift, den tas ut som en procentdel av det totala sparbeloppet i fonden. I den årliga avgiften ingår förvaltningsavgiften för fonden och täcker bland annat transaktionskostnader för köp och försäljningar i aktier, administrativa kostnader och förvaltningen av fonden från förvaltaren. Värt att tänka på är att avkastningen på en fond alltid redovisas efter att alla avgifter är avdragna.

Aktiefonder brukar vara dyrare än indexfonder eftersom förvaltarna tar aktiva val mot marknaden medan indexfonder följer ett index.

Avgiften dras dagligen från fondens slutkurs, (NAV-kurs). Kostar en fond till exempel 1,6 procent i förvaltningsavgift, betalar du 0,0044 procent per dag (1,60 procent/365 dagar).

Vissa fonder har även köp-, sälj- eller prestationsbaseradeavgifter.

Fondskola
Tänk på att…

… historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Idé