Månaden som gått: Orostider och inverterad räntekurva

Att skriva en lockande rubrik innehållande ”inverterad räntekurva” är inte lätt. Men förhoppningsvis kommer jag med den här texten kunna ge svara på några frågor om den oroliga världsekonomin. Så snälla, sluta inte läs riktigt än. Ge mig några minuter!

Många känner oro över världsekonomin och man befarar att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Flera händelser har skakat om världens börser de senaste veckorna. Till exempel handelskriget mellan USA och Kina, Brexit, anklagelser om kinesisk valutamanipulation och inverterad räntekurva. Dessutom har hela 15 centralbanker justerat och sänkt räntan under sommaren. Jag har i tidigare månads- och veckobrev berättat om följderna av en svag krona, det hårda Brexit och handelskriget. Nu lägger vi istället lite fokus på inverterad räntekurva och på vilket sätt den indikerar att en lågkonjunktur är på gång.

Inverterad räntekurva

Inverterad räntekurva eller omvänd räntekurva innebär att ett förutbestämt förhållande, till exempel att räntan mellan två statsobligationer kastas om. Som investerare förväntar du dig en högre avkastning (högre ränta) om du lånar ut pengar under en längre tid, än under en kortare tid. Under augusti sjönk räntan på tioåriga amerikanska statsobligationer och blev lägre än räntan för tvååriga statsobligationer. Det vill säga att förhållandet nu är tvärtom. Du som investerare får därför mindre avkastning (lägre ränta) ju längre du lånar ut pengar.

Det här är ett tecken på att investerarna och marknaden är oroliga, att de ser pessimistisk på den framtida ekonomin samt förväntar sig lägre räntor. Därför kräver investerarna högre räntor för kortfristiga lån än för de långa. USA har under lång tid haft en hög ränta jämfört med omvärlden och höjningarna har lett till minskad efterfrågan och i slutändan en avsvalnad ekonomi. Detta har i sin tur lett till att de långa räntorna sjunkit mer än de korta räntorna.

 

Inverterad räntekurva.png

Amerikansk data visar att det tar ungefär ett år efter att räntekurvorna vänts till att landet går in i en lågkonjunktur. De skuggade delarna visar när lågkonjunkturen i USA började. Källa: Economic Research, Federal Reserve Bank of St Louis, https://fred.stlouisfed.org/series/T10Y2Y. 

Vad händer nu?

Ser man tillbaka i backspegeln och följer historiens mönster kan man se att en invertering har skett i toppen av centralbankernas räntehöjningscykel, detta har historiskt sett varit startskottet på en nedåtgående marknad till följd av att inverteringen har skett.

Vi vet inte hur framtiden ser ut men den pessimistiska synen i kombination med den långvariga börsuppgången kan innebära att en marknadsnedgång är att vänta. Vi bör dock ta hänsyn till att världsekonomin ser annorlunda ut idag än vid starten av tidigare lågkonjunkturer. Kanske är vi bättre rustade denna gång!

nyhetsbrev_oskar.jpg

Månaden som gått skrivs av Oskar Sandvik, senior fondanalytiker på Movestics investeringsavdelning. Där ansvarar han tillsammans med tre kollegor för fondselektering, analys och utvärdering av Movestic Liv & Pensions fondutbud.