Gästkrönika - Kristofer Klondaris: ”Ny våg av blå investeringar”

Forskare beräknar att den globala vattennivån årligen stiger med ungefär tre millimeter. För samhällen runt om i världen riskerar det att få stora ekonomiska och sociala konsekvenser om inget görs. Nya Slussen i Stockholm är ett bra exempel på hur investeringar kan öka vattensäkerheten, i det fallet genom den nya Östersjöobligationen. För ett land som Sverige finns det en naturlig koppling till vattenfrågan och vi har många anledningar att tänka blått när vi investerar – våra vattendrag och långa kuster är särskilt utsatta för klimatförändringarna. Ny teknik gör det också lättare att mäta konsekvenserna av klimatförändringarna vilket underlättar för oss investerare att göra långsiktiga investeringar som mildrar dessa effekter.

Att vattenfrågan blir allt viktigare är en naturlig konsekvens av ett större klimatfokus. I Nederländerna har frågan alltid varit centralt och för att lära mig mer om hur nederländska företag och myndigheter hanterar risker kopplade till vatten och vattenresurser reste jag dit.

Nederländerna och blå investeringar

För Nederländerna började allt på 50-talet när landet, som till stora delar ligger under havsnivå, drabbades av svåra översvämningar. Katastrofen tvingade nederländska myndigheterna att agera och 21 oberoende statliga vatteninstanser inrättades. Bakom finansieringen står Nederlandse Waterschapsbank (NWB) som idag ger ut obligationer och lånar ut pengar till offentlig sektor för öronmärkta vattenprojekt.

De 21 vatteninstanser är helt frikopplade från regeringen vilket gör att deras arbete kan fortgå obehindrat, oavsett vad som händer i politiken. Det ger en ekonomisk trygghet som innebär att dessa myndigheter kan agera långsiktigt. För nederländska skattebetalare kostar denna försäkring ungefär 350 Euro om året.

Idag befinner sig Nederländerna i absoluta framkant när det gäller vattenfrågan och organisationen OECD har utnämnt landet som en global benchmark för hantering av vattenrelaterade risker. Behovet av kunskap är stort.

Betydelsen av fungerande vatteninfrastruktur

Jag har egna erfarenheter av betydelsen av fungerande vatteninfrastruktur. Jag växte upp i Indiana i USA där jordbruket är otroligt viktigt men också skört. Om det regnar för mycket under planteringssäsongen eller regnar för lite när grödorna växer får det tydliga ekonomiska konsekvenser för bönderna och för konsumenter i form av stigande matpriser. Översvämningar i Indiana och de andra jordbruksdelstaterna i somras fick priser på sojabönor och majs att rusa med 15 respektive 30 procent. Vattensäkerhet kommer bli en allt viktigare fråga när klimatförändringarna har denna typ av påverkan.

Vattensäkerhet en central fråga

MIT uppskattar att 52 procent av världens befolkning kommer att leva under vattenstress år 2050. Initiativ som blå obligationer och hållbara obligationer är avgörande för att vi ska kunna hantera den växande befolkningen och klimatförändringarna. Samtidigt finns en nyckel i att inkludera utvecklingsländer i processen. Det är inte bara Europa som leder vägen när det gäller att ansluta investerare till hållbara vattenprojekt. Våra investeringar i utvecklingsbanker såsom African Development Bank satsar på vatteninfrastruktur i utvecklingsländer, där vattensäkerhet är kritiskt för den lokala ekonomin. Tillgång till rent vatten blir både en ekonomisk och social fråga i dessa sammanhang. Om inte annat så hjälper utvecklingen av blå obligationer att lyfta fram brådskande karaktären av vattenfrågan, här i Europa men kanske framförallt i utvecklingsländer.

Historiskt sett har investerare lagt fokus på att hindra klimatförändringar. Men det kommer inte att vara tillräckligt. Vi behöver också fokusera på att dämpa effekterna som klimatförändringar ger. Vattenfrågan kommer bli en oerhört viktig del av det, därför att konsekvenserna kan bli så allvarliga om vi inte förbereder oss. Historiskt sett har det inte heller funnits många alternativ för investerare som vill investera i vattenprojekt. Obligationer från NWB, har länge varit ett av väldigt få alternativ i Europa. Men den växande marknaden för gröna och hållbara obligationer, där blå obligationer ingår, gör det möjligt för investerare att rikta in sig på vattenprojekt.

Under mitt studiebesök i Nederländerna fick jag möjlighet att träffa Water.org, en ideell organisation som ger mikrolån till familjer i utvecklingsländer som sedan använder pengarna till att installera vattensystem i sina hem. Det gör att kvinnorna i familjen slipper ägna dagarna åt att hämta rent vatten och istället kan fokusera på sin yrkesmässiga karriär. Vatten är därför unikt i att det kan vara både en klimatfråga och en jämställdhetsfråga. Det är också en välskött organisation. 85 procent av pengarna som kommer in betalas ut som mikrolån. Det är en hög siffra jämfört med andra biståndsorganisationer. Idag ger de inte ut obligationer, men vi tycker det finns en växande efterfrågan från investerare så det kan bli aktuellt för dem och ett växande antal aktörer framöver.

Ökat fokus på blå obligationer

I takt med att blå obligationer blir ett vanligare fenomen finns det ett akut behov av fler projekt som skyddar mot klimatförändringarna och utvecklar nya hållbara energikällor. Det finns både saker som vi kan göra nu och saker som vi kan göra proaktivt för framtiden. Nordic-Baltic Blue Bond är ett tydligt exempel på detta. De tar en del av tillgångarna till att skydda mot klimatförändringarna, till exempel mot stigande havsnivåer. Den andra delen går till utveckling av hållbara energikällor, effektivisering och andra proaktiva ändamål.

Medan finanssektorn fortfarande nosar på konceptet blå obligationer så har en annan bransch tagit större steg framåt. Många av de stora försäkringsbolagen gör nu om sina prognosmodeller för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av det ökande antalet extrema väderhändelser. Försäkringsbolagen försörjer sig på att bedöma risker. Att giganter som München Re nu agerar skyndsamt ser jag som den ultimata rekommendationen för att vi måste agera. Jag tror att en förändring i investeringsmentalitet kan ha en verklig positiv effekt på många sätt.

Författare:
Kristofer Klondaris, ränteförvaltare på Öhman Fonder