Är AI en bubbla?

Investerarkollektivet har en tendens att dra åt samma håll, inte för att de är utan egna idéer utan för att det ofta är ett framgångsrikt koncept. ”When I see a bubble forming, I rush in to buy…”, är ett citat från den kända finansmannen George Soros. Desto fler som vill köpa samma tillgång desto högre blir priset och att vara med på resan när en bubbla fylls upp är lönsamt.

Alla hajpar blir inte bubblor men alla bubblor spricker

För att vara en ekonomisk bubbla, där priset på tillgången genom spekulation har kommit att kraftigt överstiga tillgångens verkliga värde, måste uppgången följas av en krasch då bubblan spricker. Vissa tillgångar växer in i värderingen genom att nyttan/vinsten för tillgången faktiskt ökar enligt förhoppningarna. Om en högt värderad tillgång verkligen är en bubbla vet man alltså först i efterhand.

Den mest kända ekonomiska bubblan är den IT-relaterade i början av milleniet. Efter att internet blev tillgängligt för alla med en dator i mitten av 90-talet, befann vi oss i ”den nya ekonomin”, som skulle ge oändligt med möjligheter. Om bolagen tjänade pengar eller inte var oväsentligt. Snarare var ett kraftigt negativt kassaflöde (en hög burn ratio) något som premierades på aktiemarknaden. Den amerikanska tekniktunga Nasdaqbörsen steg med 700 procent mellan åren 1996 och 2000 men sjönk sedan med 60 procent. Än värre, många bolag försvann när bubblan sprack och investerarkollektivet bytte fot.

Japanska börsen på 80-talet är en annan känd bubbla. Japanska aktier steg varje enskilt år under decenniet och vid toppen 1989, stod den japanska aktiemarknaden för nästan 45 procent av världens samlade börsvärde. Idag är den siffran 5,5 procent och det tog 25 år (till februari 2024) innan det breda japanska börsindexet Nikkei 225 kom upp över toppnivån från 1989.

Den amerikanska bostadsmarknadens kraftiga prisfall med subprimelånen i spetsen, som sedermera blev en finanskris, kan också räknas som en bubbla. Likaså den svenska fastighets- och bankkrisen på 90-talet.

Hajpar som inte blev bubblor

De stora investeringsteman, både före 80-talets Japanhysteri och efter 90-talets IT-yra, var tillväxtmarknader och råvaror. Under 70-talet ökade priset på olja med nästan 900 procent. Det hade dock inte främst med prisspekulation att göra utan var en följd av krig och oroligheter i oljeproducerande länder i mellanöstern. I det här fallet måste vi, tyvärr, konstatera att oljebranschen fortfarande är världens mest intäktsgivande industri. Av de tio bolag i världen som hade högst intäkter 2023 är fem renodlade oljebolag och ytterligare två har direkt koppling till den fossila industrin.

Under det första decenniet på detta millenium var tillväxtmarknader det alla ville vara investerade i. Framförallt de länder med olje- och andra råvarutillgångar. Uttrycket BRIC (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) myntades. Tillväxten och de unga befolkningarna i dessa länder skulle inte bara få den inhemska ekonomin att blomstra utan även driva en outsinlig efterfrågan på allt ifrån svensk träråvara till franska lyxprodukter.

Var BRIC en finansiell bubbla? Inte som helhet. Det var och är mycket politik och andra faktorer inblandade i att ”The Rise of the Rest” kom av sig. Kinas aktiemarknad får ändå räknas som en bubbla som sprack.

Dagens investeringstema

Efter att profetian om att BRIC skulle rubba den rådande världsordningen med USA:s hegemoni kom av sig har det varit amerikanska aktier för hela slanten. Förvisso har USA:s del av världens samlade BNP minskat från 30 procent för 20 år sedan till drygt 25 procent idag (från 2010 har den ökat). Men börsmässigt utklassar USA övriga världen. Ett marknadsviktat världsindex har gått från 45 procent amerikanska bolag 2010 till 64 procent idag.

2010-talets och fram till dags dato dominerande investeringstema är de amerikanska teknikjättarna. Den senaste tiden har viss konkurrens kommit från obesity pharma-bolagen med Novo Nordisk och Eli Lilly i spetsen, men börsen har annars dominerats av FANG-kvartetten som sedan blev FAANG och numera Magnificent 7.

Är den här resan över nu? Ser inte ut som det. Tittar vi på börskurserna hittills i år för Magnificent 7 så är förvisso Tesla ner 30 procent och Apple ner 8 procent men övriga bolag rusar vidare. Det mest AI-relaterade bolaget av de sju, NVIDIA:s aktie, har stigit 80 procent. De övriga fyra bolagens (Metas, Amazon, Microsoft och Alphabet) aktieslag är upp mellan 11 och 43 procent sedan årsskiftet. Och det efter uppgångar för de sju bolagen på mellan 49 och 239 procent i fjol.

Är amerikansk Big Tech en bubbla?

Många trodde att börsframgången för de amerikanska teknikgiganterna var över i och med regimskiftet på räntemarknaden 2022. Men nedgången samma år blev kortvarig och höll endast i sig fram till lanseringen av ChatGPT i november 2022. ChatGPT var startskottet för AI som koncept, i alla fall för oss utanför techindustrin.

I noterad miljö är det genom de amerikanska teknikbolagen plus den taiwanesiska halvledartillverkaren TSMC som investerare har fått största möjliga exponering mot AI. Det är just tron på AI som har drivit upp börskurserna på Magnificent 7 sedan slutet av 2022.

En likhet mellan dagens AI-yra och IT-yran på 90-talet är att det råder en uppfattning om att vi är på väg in i en ny ekonomi. Där vårt sätt att arbeta och leva kommer att förändras i grunden. Det är förvisso sant att internets och mobiltelefonins intågande i slutet av 90-talet var revolutionerande, men det blir problematiskt när man börjar använda det som skäl för att traditionella finansiella värderingsmått av aktier inte längre gäller.

Under IT-eran kom börsanalytikerna på det nya värderingsmåttet ”price to click”. Måttet angav ration på bolagets aktiekurs i förhållande till antal klick på bolagets hemsida. Idag har måttet ”price to innovation” börjat användas för att motivera köp av dyra teknikbolag. Price to innovation adderar kostnader som företaget lägger på forskning och utveckling till det traditionella värderingsmåttet ”price to earnings”.

En stor skillnad från slutet av 90-talet är att dagens stora amerikanska teknikbolag tjänar otroligt mycket pengar. Och samtliga har förändrat och förbättrat världen med unika produkter och lösningar som vi dagligen tar del av. Många var investerade i de här bolagen långt före AI:s intågande.

Generativ AI kanske inte, i alla fall i närtid, blir så världsomvälvande som många tror och aktieslagen för Magnificent 7 är dyra och inom bubbelterritorium. När investerarkollektivet hittar ett nytt tema att fokusera på finns det risk för besvikelser i aktiekurserna men om och när det sker vet vi inte. Och som sagt, att vara med på uppgången när en bubbla fylls är ofta en väldigt lönsam historia.

 

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Materialet på denna sida är endast avsedd som inspiration. Det ska inte ses som placeringsråd, placeringsrekommendationer eller placeringsanalyser från Movestic. Faktablad och informationsbroschyr för fonderna finns på movestic.se.

Av: Anders Funck, Fondanalytiker Movestic
Riskinformation
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i fonder/värdepapper kan både öka och minska i värde, det är inte säkert att du får tillbaka ditt investerade kapital.
Fondlista
Vår fondplattform innehåller ett brett utbud av svenska och internationella fonder. Vi hållbarhetsutvärderar fonderna löpande, bland annat med fokus på klimat, miljö och mänskliga rättigheter.
Börja pensionsspara
Vi guidar dig till hur du kan bygga din pensionsbuffert och ge dig själv större möjligheter i framtiden, oavsett vad du drömmer om.