Svenska pensionssystemet, babbelfiskar och gnuer

Förslag om förändringar av premiepensionen är på remiss – ett försök att döda systemet steg för steg. Man kan gilla om man hatar premiepension eller hata om man gillar premiepension. Oavsett verkar grundtanken, att själv få välja och ta eget ansvar, vara helt överspelad.

Remissrundan sammanfaller med den friande Allra-domen, rättegången och domen som blev skandal.  Allra-affären i kombination med bland annat Falcon Funds är bakgrunden till ivern att göra om premiepensionssystemet. En utredning som blev ett förslag som blev en utredning som blev ett nytt förslag. Nu tycker Finansinspektionen, som remissinstans, att premiepensionen ska bestå av tio fonder.

Det går att ha mycket åsikter om premiepension, allmän pension och Pensionsmyndighetens verksamhet. Hela pensionssystemet. Och det har jag. Men rättigheten att fritt få välja och rätten till sin egendom måste ha ett värde. Den tysta majoriteten av sparare som själva valt fonder för premiepensionen har inte vaknat och skrikit efter färre val eller andra fonder. Snarare är det de som inte valt som vill att andra inte ska få välja. Den svenska tolkningen av rättvisa, alla jävlar ska ha det lika illa.

Hela denna omvandlingsprocess driven av staten är reaktiv, ambitionslös och felriktad. De närmaste 20 åren kommer hela samhället att förändras av ny teknik. På riktigt. Det som för tio år sedan var science fiction, är eller kommer snart vara, verklighet. Tro det eller ej, men babbelfisken i Liftarens Guide till Galaxen kommer. Med 5G och mera kräm i molnet kommer vi kunna få realtidsöversättning i våra hörlurar av jordens alla språk. Galet kan tyckas. Men det ligger i nationalklenoden Ericssons framtidsplaner.

Att i ett tekniskt skifte där information kommer att flöda fortare, gå i motsatt riktning genom att begränsa, beskära och försvåra är minst sagt korkat. Men just nu är dystopin förhärskande. Vi går under av polarisering, koldioxid eller klimatångest. Gårdagens problem ska lösas med ett tänkande av 30-tals format. Bakåtsträvarna gör sitt yttersta, vilket de alltid gör när förändringarna börjar materialiseras.

Att några statliga tjänstemän ska utreda och sen besluta om vilka fonder som ska finnas när den artificiella intelligensen och det maskinella lärandet med robot-output rätt in i glasögonen står för dörren liknar ett polskt rytteriregementes kamp mot en motoriserad tysk division 1939. Heroiskt. Men förlegat. Knappast hållbart.

Sorgligt är att det kommer gå denna vägen. De politiska aktörerna räcker inte upp handen och försvarar ett förbättrat öppet system. Det finns inga politiska poäng att vinna. Outtalat slutmål är att stänga premiepensionslådan helt. Det kanske tar sin tid. Men det är dit vägen leder. Svenska folket är, som vanligt, som ett gäng gnuer på savannen när lejonet kommer. Man tittar upp eller bort. Kanske flyttar lite på sig. Sen är det mello. Att ännu ett val försvann glöms bort. Men man fick i alla fall ett resultat. Utan att behöva vara involverad. Skönt.

Stefan-Klohammar-Movestic.png

Av: Stefan Klohammar, investeringsdirektör på Movestic.

Stefans krönika handlar oftast om saker och ting som han funderar på för stunden och bör inte nödvändigtvis ses som budskap Movestic som helhet står bakom. Han gillar fotboll och fonder. Du kan maila honom på stefan.klohammar@movestic.se.