USA var i fokus på finansmarknaderna även i september. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänkte styrräntan trots att landets inflation låg en hel procentenhet över målet. Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av att han vill ha lägre räntor. Han har incitament både privat, med ett stort (belånat) fastighetsbestånd, och i rollen som ledare för USA som med sin enorma statsskuld skulle gynnas av lägre räntekostnader.
FED motiverade dock inte sänkningen med att blidka Mr. Presidents vilja, utan med en svagare arbetsmarknad. Att begränsa arbetslösheten är viktigt för alla länder, men kanske särskilt för USA vars totala BNP utgörs av nästan 70% inhemsk privatkonsumtion. Är arbetsmarknaden i fara prioriteras inflationen bort.
Effektivisering eller bristande efterfrågan
För att kontrollera den amerikanska arbetslösheten behöver ett visst antal nya jobb skapas i landet varje månad. Hur många det gäller finns för närvarande ingen samsyn kring men ekonomernas bedömning är att det rör sig om ett lägre antal än ifjol*.
Arbetsmarknaden styrs av utbud och efterfrågan och vid en recession är efterfrågan på arbetskraft låg eftersom få vill köpa. Samtidigt kan företagens behov av arbetskraft minska tack vare smartare processer och automatisering, framförallt drivet av AI.
Dagens förklaring till ett break even-tal som minskat med mer än hälften för nya amerikanska jobb per månad förklaras dock av minskat arbetskraftutbud. Detta på grund av landets åtstramning i invandringspolitiken med deportering av utländska medborgare samt att den amerikanska befolkningen, precis som i övriga västvärlden, blivit äldre och går i pension.
Utan att veta exakt hur många nya jobb som behövs, i kombination med en stark ekonomi i övrigt, gör FED bedömningen att försvagningen av arbetsmarknaden motiverar en räntesänkning.
Dollarkursen
De svagare arbetsmarknadssiffrorna och rådande nedstängning av delar av den amerikanska statsapparaten, till följd av politikernas oenighet kring budget, har inte påverkat de amerikanska börserna. Amerikanska aktier har hittills högre avkastning än Stockholmsbörsen i år men som SEK-investerare i USA- och globalfonder har man drabbats negativt av den stora dollarförsvagningen.
Den svenska kronan har stärkts med 15% mot dollarn under årets tre första kvartal. Dollarns breda fall mot majoriteten av övriga valutor motiveras med minskat förtroende för USA:s ekonomi, landets växande statskuld, ökad inflation och rådande tullpolitik. Om det globala investerarkollektivet dessutom skulle dra ned på sin USA- och dollarexponering kan dollarns tapp fortsätta. Än finns det bara anekdotiska uppgifter om att utländska investerare återigen börjat att valutasäkra delar av sin dollarexponering. Ökad valutasäkring sätter press på dollarn och om världens investerare skulle minska sin allokering av nya flöden till USA för att slutligen avyttra befintliga amerikanska tillgångar skulle dollarförsvagningen accelerera.
Det som talar för att vi har det mesta av dollarförsvagningen bakom oss är den amerikanska ekonomins relativa styrka och den höga inflationen som gör det svårare för FED att sänka räntan ytterligare.
Som allmänt gällande i preppingtider: hoppas på det bästa, förbered för det värsta. Detta gör du i din pensionsportfölj genom att sprida kapitalet på olika regioner, sektorer, teman och förvaltningsstilar.
Högst avkastande i september på Movestics fondplattform var ädelmetallsrelaterat. Silverfonden AuAg Silver Bullet steg med nästan 26%, Franklin Gold & Precious Metals med 23% och AugAg Essential Metals och AuAG Precious Green var upp 15 respektive 12,5%. Även grön energi, Kina och Korea gick starkt under månaden.
*runt 40-80 000 nya jobb varje månad mot cirka 230 000 som krävdes ifjol.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som investeras i fonder, aktier och andra värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Fond | 1 månad |
---|---|
AuAg Silver Bullet A | 25,76 % |
Franklin Gold & Prec Mtls A(acc)USD | 23,05 % |
AuAg Essential Metals A | 15,02 % |
AuAg Precious Green A | 12,15 % |
Franklin Biotechnology Discv A(acc)USD | 10,28 % |
Allianz All China Equity AT H2 EUR | 9,04 % |
BNP Clean Energy Solutions - C C | 8,67 % |
Allianz All China Equity AT EUR | 8,38 % |
JPM Korea Equity A (acc) EUR | 7,98 % |
Schroder ISF China A A Acc USD |
Fond | 1 månad |
---|---|
Carnegie Global Plus A | 3,22 % |
Movestic Global | 2,71 % |
Swedbank Robur Globalfond A | 2,51 % |
Öhman Global A | 2,17 % |
Öhman Global A | 2,17 % |
Fond | 1 månad |
---|---|
Öhman Marknad Sverige Bred A | 0,56 % |
Aktie-Ansvar Sverige A | 0,21 % |
Lannebo Sverige Plus A | 0,11 % |
Cliens Sverige B | -0,24 % |
Lannebo Sverige Hållbar A SEK | -1,20 % |
Fond | 1 månad |
---|---|
Öhman Sweden Micro Cap A | -2,48 % |
D&G Småbolag | -3,49 % |
Humle Småbolagsfond A | -3,55 % |
C Worldwide Sweden Small Cap 1A | -3,89 % |
Cliens Småbolag A | -3,91 % |
Fond | 1 månad |
---|---|
Evli Nordic B | -0,04 % |
Alfred Berg Nordic Small Cap R (SEK) | -0,08 % |
PriorNilsson Realinvest A | -0,36 % |
Lannebo Fastighetsfond A SEK F | -0,60 % |
Handelsbanken Norden Index (A1 SEK) | -1,39 % |
Fond | 1 månad |
---|---|
abrdn-Frontier Mrkts Bond A Acc HSEK | 2,83 % |
Templeton Emerging Mkts Bd A(acc)SEK-H1 | 2,06 % |
Allianz Emerging Markets SRI Bd AT H2SEK | 1,97 % |
Templeton Global Bond A(acc)SEK-H1 | 1,30 % |
Evli Emerging Markets Credit B SEK | 0,98 % |
Världen (Morningstar Global Markets NR SEK) | 2,72 % |
Sverige (Morningstar Sweden NR SEK) | 1,60 % |
Räntan (Riksbankens styrränta per 14 maj 2025) | 1,75 % |
7,37 % |