Stefan Klohammar: Så väljer du en Sverigefond
Vid valet av en Sverigefond kan skillnaderna mellan olika alternativ upplevas som små. Det är fel. Till och med skillnaden mellan olika svenska indexfonder kan vara stora beroende på vilket underliggande index som valts. Här är ett försök att få ihop tre tumregler att tänka på vid valet av Sverigefond.
- Du ska inte välja en. Du ska välja tre. En vanlig Sverige. En Sverige index. Och en Sverige småbolag. Det är diversifierat risktagande i den del av din portfölj som täcker Sverige. En bra Sverigefond levererar mervärde över tid. De svagare åren, då kommer indexfonden att vara bra. En småbolagsfond ger exponering mot delvis helt andra typer av bolag och sektorer, ofta med högre tillväxtkraft. Genom en blandning av olika Sverigefonder begränsas haveririsken väsentligt utan att ge bort så mycket potential.
- Du ska ha lagom mycket Sverigefond i ditt sparande. Den svenska aktiemarknaden är en liten del av det globala aktiekapitalet, omkring en till två enstaka procentenheter. Det innebär en högre risk att investera i svenska aktiemarknaden i den mån att det finns färre riktigt stora och mellanstora bolag att investera i. Och inga giganter av typen Apple och Google. Men den svenska aktiemarknaden har historiken på sin sida. Tillsammans med USA är den svenska aktiemarknaden bland de starkaste i världen sett över flera decennier. Dessutom har vi ofta en homeland bias, ett fenomen som gör att det känns tryggare och bättre att investera i företag som man delvis känner till och som verkar i sitt hemlands kontext. Men att köra in hela sitt sparkapital i Sverigefonder är riskabelt. Vi är ett litet land. Vår valuta är liten och volatil. Så tumregelmässigt; investera inte mer än hälften av ditt aktiefondkapital i Sverigefonder. Och inte mindre än 20 procent – då börjar effekten bli väl liten.
- Du ska välja med noggrannhet. Framförallt välja bort med noggrannhet. Så vad ska man ha då?
Den vanliga Sverigefonden: En fond som har presterat bra historiskt mer än 5 år. En fond som har förvaltats av samma person eller team en längre tid. En fond som tillåts ta ut svängarna och avvika ifrån index. En fond som inte är orimligt dyr. Fonder som uppfyller detta är inte garanterade att gå bra i framtiden, men de har förutsättningar för det.
Den vanliga indexfonden: En fond som är bred, det vill säga följer ett index som investerar i många bolag. En fond som inte investerar i smala, omsättningsbaserade index som OMX 30 eller SIX RX30. Denna typ av indexfond innebär enkelt att förvaltaren investerar i de aktiebolag vars aktier byter händer och handlas mest – utan att ta hänsyn till storleken på bolaget eller vad företaget tjänar pengar på. De enda som blir glada av att du investerar i en sådan indexfond är de som spekulerar i optioner för du har just gjort likviditeten bättre för dem. Utan att få något för det. Skillnaden är större än du tror. På 15 år har investerare fått 120 procent mer i avkastning genom ett bredare index med bättre riskspridning jämfört med ett smalt.
Den aktiva småbolagsfonden. Välj en som investerar i små bolag, inte mellanstora (möjligen en blandning av små och mellanstora). Bland småbolagen finns guldkornen som inte så många hittat än. Här finns det möjligheter genom att gräva, förstå och göra fantastiska avkastningsresor. Välj gärna en som inte kollapsar så fort marknaden har varit svag. Och precis som för den vanliga Sverigefonden: Välj en fond med historik. En fond som inte är orimligt dyr. En fond som har möjligheterna att skapa mervärde och som lyckats historiskt. Som framgår av tabellen nedan. En placering i en genomsnittlig småbolagsfond har över 15 år givit flera hundra procent högre avkastning är de bästa Sverigefonder, vilka primärt investerar i stora bolag. Anmärkningsvärt.
Går man till väga enligt följande modell blir man inte nödvändigtvis en lycklig människa. I efterhand kommer det vara uppenbart att andra val hade varit bättre. Precis som man alltid kan ha sju rätt på lotto om man inte gissar förrän dragningen är gjord. Den stora poängen är att man effektivt undviker stora konsekvenser vid enskilda haverier och sprider riskerna på längden, tvären och djupet. För faktum är att diversifiering är den enda gratislunchen som man bjuds på. I bästa fall blir det en rejäl festbuffé med skaldjursplatå och Falcon Export. I värsta fall en bricklunch med lingondricka. Men mätt blir man oavsett. Lycka till.
Författare:
Stefan Klohammar, Movestic Liv & Pension