Rysslands invasion av Ukraina påverkar viss fondhandel. Läs den senaste informationen här.

X

Pandemin - en del av vår vardag

Om någon för ett år sedan sagt att under de kommande tolv månaderna kommer vi att spendera större delen av tiden hemma, inte träffa vänner och släktingar, inte kunna dricka ett glas vin på restaurang, inte besöka några evenemang och inte resa utomlands, så hade den personen troligen blivit utskrattad. Men så blev det.

GÄSTKRÖNIKA
Idag, ett nästan ofattbart år senare, ser vi ljuset i tunneln och det stavas vaccin. Det finns i skrivande stund sju Covid-19-vaccin godkända runtom i världen baserade på tre olika teknologier. Vi passerar snart 300 miljoner administrerade doser. De flesta av de godkända vaccinen ska ges i två doser med visst intervall. På grund av att produktionsuppbyggnaden tar tid har vissa länder, till exempel Storbritannien valt att prioritera att ge en första dos till så många som möjligt för att förhindra svår sjukdom och minska trycket på sjukhusen. Det har visat sig att redan efter en dos kan man i hög grad minska risken för allvarlig sjukdom. De länder som kommit längst i sina vaccineringsprogram är, förutom Storbritannien, Israel och Förenade Arabemiraten. Sverige har genom EU option på fem olika vaccin varav tre är godkända i dagsläget och används i det pågående vaccinationsprogrammet. I Sverige och resten av EU har vaccinationsstarten varit relativt långsam, men ambitionen är att alla vuxna i Sverige ska ha erbjudits en första dos innan halvårsskiftet. Givet att man kan uppfylla de här målen ser läget positivt ut för att vi ska få en ljusare sommar i år.

Virus muterar naturligt över tid och Sars-CoV-2 (officiella namnet på viruset där ”Co” står för corona) är inget undantag. Hittills har flera tusen mutationer i genomet identifierats men de flesta av dessa har passerat obemärkt förbi eftersom de inte ändrar virusets egenskaper. Då och då uppstår dock vissa mutationer som får större genomslag på virusets reproduktion och överlevnad. De mest omskrivna är den brittiska, sydafrikanska och den som kanske oroar mest just nu den brasilianska där vi än så länge har sparsmakat med data. Den stora oron är att framtagna vaccin eller antikroppar efter genomgången infektion inte kommer att fungera lika bra på de nya varianterna. Den oron har mötts med att myndigheter har accepterat ett historiskt snabbt förfarande för godkännande av nya modifierade vaccin som kan ge bättre skydd mot dessa. En hypotes är att Covid-19 på sikt alltmer kommer att likna den vanliga säsongsinfluensan. Det vill säga att det krävs en årlig vaccination för att skydda framförallt äldre och riskgrupper i samhället.

Något det talas allt mer om är de långtidseffekter som vissa drabbas av efter genomgången Covid-19 infektion och som har fått benämningen långtidscovid. Det är när man har kvarstående vitt spridda symptom som trötthet, feber, andningssvårigheter, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning och smakförlust lång tid efter själva infektionen. Gruppen som drabbas korrelerar inte med hur sjuk man varit. Det tycks drabba kvinnor och personer som normalt är mer fysiskt aktiva mest och inte den grupp som varit svårt sjuka och inlagda för intensivvård. Det här är ett globalt uppmärksammat problem. I USA gav man nyligen ett forskningsanslag på en miljard dollar för att bättre förstå bakgrunden till sjukdomen. I Sverige har man också förstått problematiken och det finns ett antal kliniker som öppnat upp för att enbart ta hand om den här patientgruppen.

Pandemin har varit en svår tid för oss alla med krav på stora omställningar där vissa drabbats hårdare än andra med förlust av nära och kära. Tack vare vaccinet kommer vi förhoppningsvis inom inte allt för lång tid kunna återgå till ett mer normalt samhälle.

För om vi återvänder till personen i inledningen så skulle han eller hon som sagt säkert blivit utskrattad för sina antaganden. Men lika troligt är att om han eller hon också sagt att inom ett år kommer vi tack vare en enorm global kraftsamling ha flera vaccin med säkerställd produktion mot ett helt nytt och okänt virus som lamslagit världen så hade det verkat lika befängt och naivt. Det är i vetenskapliga sammanhang nämligen helt oerhört. Utvecklingen av ett nytt vaccin tar normalt minst tio år. Men här är vi alltså nu. En seger för vetenskapen och för mänskligheten.

Av: Mikael Svensson, ekonom från Handelshögskolan i Stockholm och Ulf Arvidsson, läkare Karolinska Institutet och före detta forskare. Båda förvaltare av den globala hälsovårdsfonden C WorldWide - C WorldWide Healthcare Select.