Här finns det avkastning att hämta
GÄSTKRÖNIKA
Klimatförändringarna är ett faktum och den globala klimatomställningen pågår för fullt. När världen stängde ner våren 2020 fick vi en storskalig studie på hur människor och industri påverkar föroreningar i luften. På satellitbilder över tunga industriområden och stora städer såg vi tydligt hur luften var ren och utan smog när fabriker och transportmedel stod stilla. Visst var detta högst tillfälligt men effekten var slående och ger stöd till den storskaliga omställningen av energisystem mot förnybart, den ökade efterfrågan på gröna byggnader och nya transportlösningar. Men vi behöver öka takten om vi ska nå målen. Enligt IEA, International Energy Agency, minskade utsläppen av koldioxid under året med drygt åtta procent. Men när världen återgår till det normala lär utsläppen öka igen.
De senaste åren har globaliseringen och det fria flödet av varor och tjänster fått stå tillbaka i spåren av Brexit, Trumps år i Vita huset, handelskriget med Kina och ifrågasättanden av ett par av världssamfundets grundläggande samarbeten och överenskommelser. Leverantörskedjor är globala sedan länge och just in time-kulturen har skapat en sårbarhet för störningar i systemet. Detta blev högst kännbart våren 2020 när land efter land införde exportförbud på sjukhusrelaterade förnödenheter som skyddsutrustning och livsuppehållande maskiner jämte halvledare och råmaterial.
Chocker och ineffektivitet i systemet står ett litet land som Sverige dyrt. Länder, industrier och bolag kommer sannolikt planera för ökad andel närliggande leveranser och en större lagerhållning av kritiska komponenter framöver. Det tycker vi är både hållbart och rationellt. Detta skulle gynna en rad bolagen i vår del av världen exempelvis AtlasCopco, ABB, Hexagon och Sweco.
En tydlig trend som nått sin kulmen under året var utvecklandet av ett regelverk kring hållbarhet som tar frågan från kvalitativa och allmänna visioner till kvantitativa och konkreta mål. En viktig drivare av frågan är EU som lanserat en omfattande förordning för hållbara finanser, SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation). Förordningen ska jämte andra regelverk och policyer ska hjälpa finansmarknaden att skynda på omställningen.
Genom att styra kapitalet till mätbart hållbara aktiviteter vill man få till en positiv spiral av kapitalflöden och investeringar in i hållbar infrastruktur och processer. En viktig hörnpelare i SFDR är skapandet av den så kallade taxonomin som definierar begreppet hållbarhet genom en rad aktiviteter med strikta kvantitativa tröskelvärden. På så sätt har förordningen förhoppningsvis reducerat risken för godtycklighet och slentrian.
Första delen av taxonomin har fokus på klimat men kommer framöver byggas på med aktiviteter som cirkuläret och miljö. Som aktör på den finansiella marknaden kommer detta ramverk ta plats i investeringsbeslutet vilket rimligtvis gör frågan än mer aktuell och grundläggande för investerare. Det bådar gott för cirkulära lösningar som till exempel Re:newcell och byggare som redan idag har en hög ambition gällande återvinning, till exempel JM.
Marknadens favoritaktier kommer som alltid att skifta i det korta perspektivet. Däremot är förutsättningarna alltjämt goda för bolag med hållbara lösningar för omställning till förnybar energi, elektrifiering och gröna alternativ. Här finns det numera många bolag att välja mellan. Det finns en rad stora bolag som Vestas och Nibe som gör hårdvaran till grön omställning och Volvo som med en ny elektrifierat produkterbjudande kan börja omställningen av tunga transporter. Till dessa kan läggas en uppsjö av mellanstora och mindre bolag med affärsmodeller inom hållbara lösningar såsom Systemair, Arise, Munters och Nederman.
Förutsättningarna har under 2020 förbättrats givet en större medvetenhet, ny regim i USA, gröna globala räddningspaket och tydligare policyer och regelverk för omställning. En allt klarare agenda för omställning som skapar marknad och tillväxt lockar till sig investerare, oavsett om hållbarhet är en hjärtefråga eller inte. Här finns det avkastning att hämta!
