Gästkrönika - Karin Fries: 26 skäl att spara i en Afrikafond

26 var siffran för sydafrikanska konsumentkonfidensindex under första kvartalet 2018, en nivå som aldrig tidigare uppnåtts. Inte ens under de första hoppfulla åren efter apartheids avskaffande, eller under råvaruboomen efter millennieskiftet.

Siffran 26 är viktig och signalerar stark tilltro till den egna ekonomin och till framtiden. Konsumentkonfidensindex tenderar att vara en ledande indikator för både ekonomisk tillväxt och för vinsttillväxten för allt från klädkedjor till livsmedelsbolag. Inte undra på att de sydafrikanska konsumentaktierna hade en så god utveckling de första månaderna 2018. Bakom den starka siffran ligger faktorer som nytt politiskt ledarskap och högre realinkomster efter år av stadigt urholkande.

Kanske speglar siffran 26 också en stolthet och tilltro till att de egna institutionerna, så som oberoende media och domstolsväsende, faktiskt håller hög internationell klass. En anledning i sig att förhålla sig positiv till den långsiktiga utvecklingen för den som är investerad i Sydafrika.

Sydafrikanska konsumentbolag har en obändig förmåga att finna nya affärsmöjligheter. Via kreditgivning till sina kunder efter lokala förutsättningar, fyller de gapet som uppstår när kreditinstitutioner undviker konsumenter med lägre eller informell inkomst. Bolag som Mr Price och Foschini erbjuder mode à la H&M till långt lägre pris. På en kontinent där 50 procent av befolkningen är under 18 år, är attraktionen ändlös.

När världens snabbast växande arbetskraft i allt högre takt kommer ut i arbetslivet tar urbaniseringen  fart i flera länder, något som den sydafrikanska livsmedelskedjan Shoprite varit tidigt ute med att inse. Shoprite är idag ett av de ledande panafrikanska bolagen som är tongivande för hur modern handel, en säker livsmedelskedja och kunder ska hanteras.

Övergången från traditionell torghandel till moderna livsmedelsbutiker kommer att driva omsättningen i många år framöver, inte bara för Shoprite.

Den unga befolkningen har visat sig vara snabb att anamma ny teknik. I princip alla vuxna afrikaner har tillgång till mobilkommunikation, och i Kenya ”swishar” de sedan 2006. Nyligen lanserades sparande i statsobligationer via Mpesa, som den kenyanska motsvarigheten till Swish heter. I Mpesa kan man spara, låna, betala räkningar och skicka pengar. Produktutvecklingen kring Mpesa skapar hela tiden utrymme för nya entreprenörer. Bolaget Mkopa erbjuder solcellspaneler på kredit där kunden skickar en liten slant i avbetalning via Mpesa varje dag. Kunden i sin tur har grön el åtta timmar om dagen för att ladda mobilen, läsa läxor eller hålla butiken öppen efter mörkrets inbrott. Jag skulle vilja påstå att Mpesa har visat att de med lägre inkomster faktiskt kan vara minst lika viktiga kunder när de aggregeras för de bolag som klarar av att nå ut på ett kostnadseffektivt sätt.

Nyligen återupptog Sydafrika sina investeringsplaner inom förnyelsebar energi, vilket primärt kommer innebära satsningar på solenergi. Allt fler bolag över kontinenten rapporterar idag sina koldioxidutsläpp och har planer för att reducera dem; då är sol, vind och andra naturkrafter viktiga komponenter i kedjan.

Häromdagen berättade det egyptiska mejeribolaget Juhayna för mig att deras hållbarhetsteam var glada över att investeringsplanerna i ytterligare mjölkkor hade skrotats; de skulle ju prutta så mycket. Många fniss blev det på det mötet och jag ser fram emot deras första hållbarhetsrapport som väntas presenteras i år.

Internationella Valutafonden (IMF) gav nyligen Egypten beröm för de reformer som implementerats de senaste åren. Bolag som exempelvis Juhayna kan se fram emot en starkt tillväxt när konsumenterna byter mjölk på lösvikt till förpackade mejerivaror som håller bättre. Deras samarbete med Arla blir intressant att följa.

Många afrikanska marknader är cykliska och på ett eller annat sätt  länkade till råvaror; såväl jordbruksvaror som koppar och olja. Trots det finns ett brett urval av bolag och sektorer på börserna, och många gånger är korrelationen mellan både dem och omvärlden relativt låg.

I framförallt Sydafrika finns bolag som är både multinationella och panafrikanska och som har hanterat de senaste årens valutaavregleringar väl. Med förnyat ledarskap i Sydafrika, genomgripande reformer i Egypten, och en stark global omvärldsekonomi finns det all anledning att tycka att de sydafrikanska konsumenternas glädje under första kvartalet 2018 ändå är lite motiverat, inte bara i Sydafrika utan även i flera afrikanska länder.

Inte oväntat har Carnegie Afrikafond investerat i flera konsumentbolag på kontinenten som vi tycker har en stark balansräkning, goda kassaflöden och som betalar en motiverad utdelning. Dessutom har de extra goda tillväxtförutsättningar framöver.

Författare: 

Karin Fries, förvaltare av Carnegie Afrikafond