Företag Privat
14:42 | 6 maj 2018

Stefan Klohammar: Så länge slumrar de låga räntorna vidare

Vi har fortsatt rekordlåga räntor. Men när vänder det? När är vi tillbaka på räntenivåer som gällde innan finanskrisen? Och vågar du köpa ny bostad med dagens fallande priser? Här får du svaren.

Sovande jättepanda

2013 fick Gregg Berhalter sparken som tränare för Sveriges största fotbollslag. I avslutsintervjun beskrev han föreningen som ”the sleeping giant of swedish football”. Fem år senare har jätten vaknat. Leder allsvenskan. Men alla jättar vaknar inte.

Den till synes outsinliga källan till rikedom, bostadsmarknaden, har som bekant fått sig en smäll. Cirka 10 procent ned sen all time high. Korrektion som det kallas på aktiespråk. En logisk följd av hårdare krav från myndigheter och även långivarna i kombination med en tidigare kraftig ökning av produktionen.

Minskad efterfrågan (svårare att få låna) och ökat utbud (fler bostäder). Då går priset ned.

Logiskt. Förutsägbart. Förväntat. Önskat.

Men allt detta sker på den sovande jättens rygg.  Och vi ska vara glada över att jätten sover. Ränta & Inflation heter jätten.

Tiotusenkronorsfrågan är naturligtvis hur länge jätten sover. Hur länge kommer räntorna vara låga? Hur många år tar det innan vi är tillbaka till räntenivåer som gällde innan finanskrisen?

Riksbankschefens svar är att en första höjning kanske kommer i december. Och att det kommer ta lång tid innan räntorna är tillbaka på för-kris nivåer. Begreppet lång tid är knepigt. Är det tre år? Åtta? Tjugofem?

Ingen vet. Men att ta ställning och ha rätt kan vara bingo. Standardbeteendet är att göra som alla andra. In i flocken. I den illusionen hittar man dock inget svar även om behovet av trygghet tillfredsställs för medborgare i mellanmjölkens land.

Men man vill ändå veta. Så, som så många gånger tidigare. Här kommer fakta och facit.

Fakta

  • Den största och snabbast höjningen som skett sedan Sverige införde inflationsmålet är perioden innan finanskrisen. På 2,5 år höjde Riksbanken styrräntan med 3,25 procent.
  • Räntepeaken strax innan finanskrisen bröt ut är den högsta styrränta vi haft sedan krisen i början på 90-talet.
  • Sverige har sedan inflationsmålet följt med eller följt strax efter, den amerikanska centralbanken med ett temporärt undantag (2011)
  • Inflationen i Sverige (som indirekt styr Riksbankens styrränta) ligger under målet och har sedan inflationsmålets införande oftare legat under inflationsmålet än över.
  • De inflationssänkande krafterna i världsekonomin, genom eller inom, globalisering, råvaror och digitalisering är, med undantag för Trumps tokiga tullar, starka och beständiga.
  • Beroendet av låga räntor hos företag och konsumenter har tilltagit med tiden som de låga räntorna varit. Det som var lustigt och konstigt med negativa räntor har blivit normalt.


Facit

  • Sverige kommer ha låg ränta de närmaste fem åren.
  • Inflationstrycket är lågt – vilket gör att riksbanken inte behöver skynda.
  • Utgångspunkten (-0,5) är jättelåg, vilket gör att även en höjning i paritet med den största och snabbaste höjningen, worst case, innebär en styrränta på 2,75 procent år 2021.
  • Känsligheten för räntehöjningar är hög, vilket ger att en snabb förändring ger större genomslag som inflationsdämpare än historiskt.
  • De bisarrt låga räntorna har blivit ett normalläge både för de med buffert och de utan buffert.
  • De regelverksmässiga förändringarna knäckte den kontinuerliga uppgången på bostadsmarknaden ganska tydligt. Effekterna på sikt är en våt filt. Våtare än både regelverksskapare och riksbank räknar med.

Det enda som verkligen talar emot att sakerna förblir som de är med endast måttliga förändringar är att den amerikanska ekonomin ligger före och går starkare. Men det räcker inte. Den påverkan slår inte handen av inflationsförsvagande effekter likt ovan. Dessutom visar vissa indikator på avmattning i USA.

Så den långsiktige bostasspekulanten ska köpa sin bostad. Och räkna med att priserna nog inte kommer sticka iväg med tio procent per år. Men inte heller räntan. Bostadsmarknaden och räntan är som ett långkok på induktionshällen. De puttrar på. Det händer inte så mycket. Och skulle det hända något är induktionshällen mycket snabbare än den gamla elplattan. Ränte-jätten sover. Djupt.

Men den grönvita jätten, med samma poetiska ursprung som Fågelströms mästerverk, har vaknat. Och den har inga planer på att somna. Om 24 omgångar vet vi hur det gick.

Stefan Klohammar jobbar som investeringsdirektör på Movestic. Krönikan handlar oftast om saker och ting som Stefan funderar på för stunden och bör inte nödvändigtvis ses som budskap som Movestic som helhet står bakom. Han gillar fotboll och fonder. Du kan mejla honom på stefan.klohammar@movestic.se

Stefan Klohammar

Gillar du vad du läser? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!