Stefan Klohammar: Hållbarhet - marknadsföringsgimmick eller ej?
Hållbarhetstemat är väletablerat även om området fortfarande är relativt ungt. Lägstanivån inom sparande har etablerats, även om den inte är upptäckt av riktigt alla fondaktörer. Ännu. Hos en del politiker och storbolag är naiviteten fortfarande monumental. Finansvärldens bidrag till att rädda världen kan varken begränsas till eller styras av miljöinformation på fondfaktabladet, dyra reklamfilmer eller hög svansföring i media. Hyckleriet fungerar inte. Det är helt enkelt inte hållbart även om man kan lura några en kort tid.
Det man helt missat är att engagera kunderna och låta valfrihetens omvälvande kraft expandera. För hundra år sedan var folkupplysning något bra, vackert och eftersträvansvärt. Den enskilda individen kan och vill göra skillnad bara hen förstår frågan. I dagens hållbara värld är frågan i hög grad kidnappad av marknadsföringsavdelningen som vill paketera, inte engagera. Passivisera, inte aktivera. Makten och storbolagen vill ha kontroll och se till att problemformuleringsprivilegiet hålls ohotat. Tvinga och styra. En strategi från den gamla världen med en föråldrad människosyn. Men det gillar inte vanligt folk. Det är därför vi har Trump och Brexit. Tyvärr.
Men vi väljer inte samma väg som Von Oben. Vi väljer att ge rådgivare och kunder bättre informationsunderlag genom en hållbarhetssammanställning. Kartan som hjälper individen att hitta rätt i hållbarhetsdjungeln. Så att de som vill även ska kunna. Så att de som redan kan, också ska kunna agera. Utifrån sina egna värderingar. För att forma sin egen framtid. Men man är tvungen att gå själv. Och det är inte helt lätt. Området är både brett och lagom odefinierat. Mycket av det som presenteras som fakta bygger på självdeklarationer. I vår guide kategoriserar vi upp saker och ting. Fond för fond. Allt från generella betyg till specifika exkluderingar. Kundnyttan i centrum. Inte medieutspelen. Fakta. Inte slogans. Utan tvång.
Vad är egentligen hållbart?
Att hållbarhetsetablissemanget till stora delar har missat kundperspektivet är lite förvånande men inte överraskande. Man har aldrig varit intresserad av den enskilda människan. Det är högst troligt att detta även är orsaken till att man helt eller delvis bortser från en av de mänskligaste rättigheterna i form av demokrati. För om åsiktskorridorens värderingar skulle tillämpas fullt ut inom hållbarhetsområdet så kan man starkt ifrågasätta huruvida det är rimligt att företag som investerar, säljer eller samarbetar med eller i icke-demokratiska stater ska betraktas som hållbara?
Är det exempelvis hållbart att äga statsobligationer utgivna av ett land som aktivt säljer vapen till det som nog får betraktas som diktaturer och därigenom stärker förtrycket? Ett land som i flera år haft en statlig hemlig vapenfabrik i Saudiarabien? Som kränger kolgruvor till högstbjudande? Svår fråga. Men det är fler än de förrådda miljökämparna som nog tycker att svaret är nej. Hållbarhetsetablissemanget väljer den enkla vägen. Man blundar. Och fokuserar på vattenförbrukningen per anställd hos svenska storbanker. Det blir enklare så. En klassisk svensk hållning. Exakt samma resonemang som med flyktingförläggningen, behandlingshemmet eller utslussningsboendet. Jätteviktig. Och bra. Men bör placeras nån annanstans så att jag själv inte berörs, påverkas eller måste ta ställning.
Men livet är inte så enkelt att man slipper ta ställning i de svåra frågorna. De utan klara svar. Utan facit. Dessa där man själv blir tvungen att på ett personligt plan ta ställning och ta ansvar. Men för att vi ska lyckas med det behöver vi lite guidning. Hjälp på traven helt enkelt. Den finner du här. En hållbarhetssammanställning.
Författare:
Stefan Klohammar, Movestic Liv & Pension
