Företag Privat
14:52 | 15 mars 2018

Stefan Klohammar: Gå i pension tidigt? Så mycket behöver du spara.

Är du sugen på att stämpla ut? Att pensionera sig tidigt och bara ta det lugnt vore rena drömmen för många. Och rena mardrömmen för vissa. Men hur lätt är det att exempelvis gå i pension tio år i förtid?

Min numera 94-åriga morfar som jag från tid till annan skriver om här, beklagade nästan omedelbart frånvaron av arbete efter det att han gått i pension. Han hade gärna jobbat några år efter 65. Det var lite rörande redan då. Idag skulle det snarare vara att betrakta som kraftigt avvikande att vilja jobba längre. Den lutheranska arbetsetiken överlever inte normkritiken utan hjälp av lagstiftningen. Eller ett ganska risigt pensionssystem.

Men är det då helt kört att gå i pension tidigare och kanske gå all in på fågelmatning och bingolotto?

Nja. Det går. Men det kräver rejäl planering och/eller ekonomisk uppoffring.

Den första stora frågan du behöver ställa dig är hur du vill leva, det vill säga vilka utgifter kommer du uppskattningsvis att ha? Om vi utgår från Konsumentverkets norm för en persons utgifter ser lite avrundat ut så här:

Hushållskostnader                     2000 kronor

Matkostnader                            2000 kronor

Övriga kostnader                       2100 kronor

Boende                                      ???

Den största delfrågan i kostnadskalkylen är vilken hyra eller boendekostnad man tänker sig ha eller kan stå ut med ­ - med drygt sex tusen kvar att leva för i linje med kostnaderna listade ovan. Spartanskt? Litet? Eller kanske något större boende i en impopulär avfolkningsbygd? Fem tusen. Inga resor. Ingen bil. Inga derbysegrar på plats. Trist, men man skulle överleva.

Valet står mellan att spara tjänstepensionspengarna helt och hållet och satsa på att bygga upp ett privat sparkapital eller den något lättare vägen, att leva på avkastningen på tjänstepensionskapital och uppbyggt privat sparande.  Frågan är då, i båda fallen, hur mycket pengar behövs?

Tänker man sig att gå tio år före 65 är kalkylen 10 år x 12 månader x 11100 = 1 332 000

Att spara ihop den dryga miljon kräver dock sin tid, i runda slängar, 5000 kr i månaden = 22 år. Realistiskt sett tycker jag det är rimligt att dubbla upp konsumentverkets kalkyl om inte annat för att täcka årskortet på nya Söderstadion, och då är vi uppe i något av följande: 

5000 kr i månaden i 44 år

10000 i månaden i 22 år

15000 i månaden i 15 år

Det handlar alltså om att börja spara till pensionen tidigt. Eller gå ner väsentligt i levnadsstandard.

Standardmässigt brukar den vanliga svensken vakna till i 45-årsåldern. Mitt i livet. 20 år kvar. Att då börja sätta av 10 000 kronor i månaden för att kunna pensionera sig vid 55 är teoretiskt möjligt men praktisk svårt. Fem tusen är då betydligt lättare. Problemet brukar vara vanorna. Eller ovanorna. Gå ned i levnadsstandard innebär minskad konsumtion. Lite som att gå till tandläkaren. Inte så kul just då, men efteråt är man glad att man gjorde det.

Är man beredd att ta risk kan man komma lindrigare undan. Även löpande sparande uppnår en ansenlig ränta-på-ränta-effekt. Antar vi 4 procent i avkastning på 5000 kronor sparade i månaden i 20 år får man ut drygt 1,5 miljoner kronor istället för 1 miljon.  Baklänges får vi då ut att det då räcker med 3250 kronor i månaden för att få ihop miljonen över 20 år. Men i dagens räntemiljö får man inte 4 procent i avkastning från bankkontot eller obligationen. Man måste istället ta en hyfsad aktierisk. Och klara av att hålla ut.

5000 i månaden med 4 procent ger 624 000 kronor.  För de flesta är det inte realistiskt att gå vid 55 år utan att börja ta ut tjänstepensionen eller kraftigt justera levnadsvanorna.  Och att ta ut tjänstepensionen innebär att livet efter 65 blir torftigare. Sparkakan måste bli väsentligt mycket större för att man ska kunna äta och ha den kvar.

Tjänstepensionskapitalet skulle dock kunna fungera som duglig kapitalinsats för att med måttlig avkastning möjliggöra att man lever på den löpande avkastningen och inte tullar på kapitalet. En lättare strategi som dock kräver att man haft en ganska rejäl tjänstepension under lång tid för att man ska kunna komma upp i tillräckligt stort kapital för att en ”förräntning” ska vara något att leva på. I nuvarande räntevärld får antagandena vara måttliga. Över en längre tid, med visst risktagande, känns 4 procent i årlig avkastning som realistiskt utan överdrivet risktagande.

Och då beror det på hur mycket tjänstepensionskapital man skrapat ihop.

Med 4 procent i förräntningstakt får man i månaden:

Om man har en miljon: 3300 kr

Om man har två miljoner: 6600 kr

Fyra miljoner: 13300 kr

Som alltid. Höginkomsttagare har det på pappret lättare att få kalkylerna att gå ihop. Mer sparade pengar. Större tjänstepension. Men en medelsvensson som vill lämna arbetslivet för gott vid 55 måste attackera försörjningsproblemet från olika håll.  Skära i kostnader. Spara skattade pengar under lång tid. Ha en tjänstepension. Gärna göra löneavstående om möjlighet uppstår under arbetslivet. Och ta rejäl aktierisk i såväl tjänstepensionssparande som privat sparande under spartiden för att maximera kapitalet. Då har man en chans. En ganska god chans, att både kunna gå tidigt och samtidigt undvika kattmatsburkarna vid 65.

Finns det någon risk? Ja det finns det alltid. Den finansiella risken ligger i att aktiemarknaden krackelerar strax innan du ska gå i pension. Att du kör full risk all in. Men den kan lätt hanteras genom att justera aktieandelen något eller några år innan. En annan risk är att livet på något sätt tvingar dig bort från ordentligt sparande, tjänstepension eller konsumtionsminskning. Den är svårare att tackla. Men å andra sidan. Leva sparsamt är en dygd som snart blir en rolig livsstil. Man ångrar sällan det man inte köpte. Så även om man inte riktigt når målet är man troligen lyckligare, eftersom vi vet att man inte blir lycklig av konsumtion,  och givet att man har hälsan får man knoga på några extra år. Å andra sidan kan guldkanten på dessa år bli ganska rejäl även om den inte räcker till att stämpla ut för gott. Det finns som vanligt bara ett sätt att få reda på svaret om det funkar just för dig. Pröva.

Stefan Klohammar jobbar som investeringsdirektör på Movestic. Krönikan handlar oftast om saker och ting som Stefan funderar på för stunden och bör inte nödvändigtvis ses som budskap som Movestic som helhet står bakom. Han gillar fotboll och fonder. Du kan mejla honom på stefan.klohammar@movestic.se

Stefan Klohammar

Gillar du vad du läser? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!