Företag Privat
14:24 | 26 oktober 2017

Stefan Klohammar: Då kommer nästa börskrasch

Dras inte med i euforin! Snart tar det roliga slut! Nu är krisen nära! Så här klarar du en bubbla! Snart kommer kraschen! Naturligtvis vill alla veta när ’nästa krasch kommer’. Movestics investeringsdirektör Stefan Klohammar ger svaret.

Stefan Klohammar: Då kommer nästa börskrasch

Alarmistiska rubriker är inget nytt. Speciellt inte inom finansbranschen. De hjälper nobelpristagare, journalister, sparekonomer, chefsekonomer, strateger och experter att skapa sina spår i media. Jag glömde förresten två nya jobbtitlar jag lagt märke till i branschen, trygghetsekonomerna och pensionsekonomerna. Det spelar ingen roll att varningarna oftast slår fel. Som en hjord med Zebror på savannen kommer de emot en. Det går inte att urskilja var den ena slutar och den andra börjar. Och det är väl det som är meningen. I alla fall på savannen.

Det är och har varit trendigt att varna. Det ska alltid gå att säga "men vi varnade dig". Till och med SMHI har dragits med av trenden. Fyra millimeter regn över Vänern. Lika bra att varna. Dåligt klädda ovetande sportfiskare kan bli blöta. En klass 2-varning direkt. Så kan ingen skylla på oss vid förkylning. Skönt.

Parallellt med alla börsvarningar har vi haft en utdragen uppgång rejält kantad av diverse intermezzon; Grekland, Portugal, arabisk vår, oljepriskrasch, Brexit, Trump och mycket mycket mer. Konsekvens värsta fall i ett hack i kurvan. I bästa fall ännu en oklickad krisrubrik i valfritt medieflöde.

Utspelet ”köp din aktivt förvaltade Sverigefond, sitt still och åk med” är tyvärr för trist för att rendera uppmärksamhet. Även om det varit en mycket bra strategi. Man riskerar ju också att verka korkad när den temporära sättningen kommer. Eller att någon klagar.

Perioden efter finanskrisen är nog som Mats Qviberg konstaterade härförleden, den mest hatade och ratade uppgången på mycket mycket länge.

Facit sedan botten i början av 2009:

Svenska storbolag +240 %.
Svenska småbolag +440 %.
Antal deltagare: färre än vanligt.
Samhällsekonomisk kostnad/utebliven förmögenhetsuppbyggnad som en konsekvens av alla varningar som skapat bortskrämda sparare: troligen enorm

Men skeptikerna håller ut. Man har gått från skepticism mot återhämtningen till skepticism mot att det pågått så länge och så mycket, vilket är fel i sak båda två. Och själva skepticismen gör att den håller i sig. Värderingarna blir höga men inte extremt höga. Stora förändringar kräver att många gör samma sak tillräcklig mycket för att få ännu fler att göra samma sak. Men bland skeptikerna är uppvaknandet långsamt och motvilligt. Fast nu har väldigt många gjort lite eller ingenting ganska länge. Och därför har det ena fina, men knappast spektakulära, börsåret följts av ännu ett. Och ett till. Och ett till.

Man kan ju undra vad det är som driver dessa offentlighetens orakel med låg träffsäkerhet? Man verkar alltid lite smartare när man är skeptisk och kan kritisera den globala eller lokala ekonomins tillstånd på både ut- och inandning i dagar. Man kan kritisera ränteläget och obligationsmarknaderna i veckor. De är bisarrt låga. På minus. Men uppenbarligen ganska bestående.

Skeptikerna stirrar sig blinda på problemen. Faktum är att problem i en kapitalistisk marknadsstyrd ekonomi är ett konstant tillstånd. Varje årtionde har sina problem, utmaningar och kriser. Anpassning är själva marknadsekonomin. Anpassning efter kunderna behov, kommande behov, priser, insatsvaror, lagar, regler, normer, opinion, styrelseskick, utbud, efterfrågan och så vidare.

Så fort något är rejält etablerat är detta antingen på väg att förändras eller så är det ointressant för att det är rätt prissatt, beroende på om man tittar på den kvalitativa förändringen eller på möjligheten att tjäna pengar. Det vi alla lär oss på universitetets ekonomlinje om steady state är inte ett historiskt faktum utan en teoretisk lösning för att kunna göra färdigt värderingskalkylen.

Nästa börskrasch? Vad är en konjunkturcykel?

Men åter till uppgången. Jämfört med lite andra uppgångsperioder i närtid är denna hatade uppgång inte mycket att hurra för.

Perioden efter dot.com kraschens botten och toppen innan finanskrisen:
+ 258 %

Perioden efter kronkraschen i början på 90-talet till dot.com toppen: 
+ 1240 %

Perioden från devalveringarna i början av 80-talet till hösten 1990: 
+ 1464%

Igår läste jag en text som började med ”Såhär sent i konjunkturcykeln…”. Hupp! Konjunkturcykeln? Alltså; vi har inte haft en normal konjunkturcykel på många år. Den globala ekonomin är helt osynkad. Svenska konjunkturindikatorer spretar som aldrig förr, gamla samband och tumregler fungerar inte. Fråga Ingves. Han har ju prövat alla knep i boken. Utan någon väsentlig effekt, även om det låter så på ledamöterna i direktionen. Den erfarnes ”det är inte annorlunda denna gång” ska inte tolkas som att det aldrig är annorlunda. ”Inte annorlunda”-perspektivet är en bra utgångspunkt. Det är hyfsat rätt rimligt ofta, men inte nödvändigtvis alltid en bra investeringsstrategi. Framförallt missar detta perspektiv de stora skiftena. Med den hittills måttliga uppgångstakten kan vi hålla på ett bra tag till. Visst, nedgången kanske började igår men den kan lika gärna börja 2021. Kanske med en konstpaus på vägen dit. Vem vet? Ingen. Och det är svaret på frågan när nästa börskrasch kommer. Ingen vet. 

Själv är jag försiktigt optimistisk. Tills det går ner. Då blir jag riktigt optimistisk. Om tio år vet vi hur det gick.


 

Stefan Klohammar jobbar som investeringsdirektör på Movestic. Krönikan handlar oftast om saker och ting som Stefan funderar på för stunden och bör inte nödvändigtvis ses som budskap som Movestic som helhet står bakom. Han gillar fotboll och fonder. Du kan mejla honom på stefan.klohammar@movestic.se Stefan Klohammar, investeringsdirektör på Movestic