Företag Privat
14:29 | 15 april 2019

Stefan Klohammar: Ni frågar, jag svarar

Det har knakat i inboxen och i månadens krönika svarar Stefan Klohammar på läsarfrågor. Han ger till exempel svar på om Brexit påverkar ditt sparande.

Vårens största dag, hemmapremiär för Hammarby i allsvenskan. En folkfest i hjärtat av Sverige, där Södermalm bokstavligt knakar av glädje och gemenskap. Det knakar också i inboxen. Att den fylls av läsarfrågor gör mig inte lika glad som hemmapremiären, men nästan. Det är dags för ”Frågor & Svar”!

Förtydligande, vissa av frågorna är satta i ett större sammanhang för begriplighetens skull.


I media blandas rubriker om BNP-tillväxt med aktiemarknaders tillväxt och potential. Kan man översätta BNP-tillväxt till aktieavkastning?

– Nej, faktum är att studier över längre tid visar att aktiemarknaden ibland korrelerar negativt med BNP-tillväxt. BNP är ett konstruerat mått och inte samma sak som att börsnoterade företagen tjänar eller förväntas tjäna mer pengar.  Företag kan tjäna pengar även om BNP faller och företag kan gå med förlust om BNP ökar. Många företag har en internationell verksamhet och då har tillväxt i ett land eller region låg betydelse.

Intuitivt tycker man kanske att tillväxt och bolagsvinster hör ihop och så är det ibland, men inte alltid. Tillväxt drog (förr i tiden) med sig inflationen upp. Med inflationen följer räntorna och högre räntor ökar avkastningskravet på aktier. I rejäla högkonjunkturer tenderar även andra produktionsfaktorer som arbetskraft, energi och råvaror att bli dyrare. Dessutom skiljer det sig väsentligt mellan olika branscher. Vissa bolag är utpräglat cykliska medan andra är mer eller mindre opåverkade av växlingar i tillväxten.


Påverkar Brexit mitt sparande på något betydande sätt?

Nej, det påverkar främst Storbritannien och till viss del oss andra som EU-medlemmar. Deras uttåg torde inte innebära ett globalt ekonomiskt haveri. Jämför med när Storbritannien eller något annat land gick med, det blev varken guld eller gröna skogar rent ekonomiskt. Därför blir det inte järn och brända jordar när de går ut. Frågan har ett symbolpolitiskt värde som inte ska underskattas men för en vanlig svenska pensionssparare finns det inga skäl till oro.


Globalfonder (till exempel AP7) är praktiskt taget ett standardval för många sparare. I media rekommenderar flera profiler globalfonder, men ger globalfond en bra riskspridning för aktiesparande?
Nja, det man får i en vanlig globalfond är en hög med aktier i oerhört stora globala bolag med tyngdpunkt  (cirka 60 procent) i amerikanska bolag. Fördelen är att det är enkelt. Väljer man ett knippe regionala fonder får man dels mindre exponering mot amerikanska bolag (och dollarn) och dels lite mer mellanstora och små bolag. Att sprida förvaltarrisken är alltid bra. Den grundläggande principen om diversifiering gäller även här.

 
Är det bättre att spara i småbolagsfonder jämfört med indexfonder?
 Det är helt olika produkter som har sina respektive för- och nackdelar. Indexfonder är oftast billigare och är som ett genomsnitt av marknaden innehavsmässigt men består mest av stora bolag. Viktigt när man väljer indexfond är att man väljer en bred, marknadsviktad indexfond. Vägra smala eller bosättningsbaserade indexfonder. Småbolagsfonder har en högre risk. Men har historiskt visat upp högre avkastning. I ren värdetillväxt har de mindre bolaget en fördel på grund av sin storlek (lättare att växa när man är liten) och dessutom är mindre bolag ofta sämre genomlysta eller analyserade. Det gör att en förvaltare lättare kan skaffa sig en informationsfördel och hitta guldkorn. Men att ställa dem mot varandra är lite som att jämföra äpple och päron. Jag rekommenderar oftast fruktsallad för den som våndas.


Vad är viktigast, vad man sparar i eller vem som förvaltar?

Vad man sparar i. Generellt sett trumfar tillgångsslaget (aktier, räntor, hedgefonder etc) den enskilda förvaltarens eller produktens kapacitet. Över tid kan valet av förvaltare och produkt bli viktigare, det kan öka avkastningen. Men man ska aldrig glömma att en förvaltare är låst av den kategori eller tillgångsslag hen förvaltar. Går marknaden upp går troligen fondens avkastning upp, även för en svagare förvaltare. Samma sak gäller vid nedgång. Det är lite som en bra kock. De kan göra skillnad men råvarorna är avgörande.

 
Om man tycker sig behöver pensionsspara extra, finns det något smart sätt eller speciell produkt för det?
Just nu är förstärkt tjänstepension genom löneavstående det smartaste valet. Ligger man runt brytpunkterna för socialförsäkringssystemet eller andra offentliga förmåner bör man se upp. Ju mer man tjänar desto bättre blir det. Men det kan såklart hända saker. Faktum är att EU driver på för privat skattegynnat sparande, alltså det som Sverige nedmonterat de senaste 15 åren. EU-kvarnen maler ganska sakta, men svenska staten brukar alltid vara bäst i klassen gällande att införa EU-regler.

 
Vissa hedgefonder har uppvisat mycket stark avkastning senaste tiden, finns det något knep för att tajma dessa produkters upp- och nedgångar?
Generellt sett nej. Deras avkastning bygger ofta på en utpräglad förvaltarskicklighet, process eller idé. Det finns inte samma starka underliggande kraft i ”marknaden” som när det gäller aktiefonder. Därmed blir det oerhört svårt att försöka se ledande indikatorer som man som sparare kan använda för att tajma upp- och nedgångar. Att överhuvudtaget tajma brukar för de flesta vara en riskfylld strategi jämfört med att sitta still i båten. För dem som sitter stilla i båten kan hedgefondsinnehav innebära en fördel eftersom dessa fonders avkastning kommer från källor som man inte får med ”vanliga” aktiefonder.

Stefan Klohammar jobbar som investeringsdirektör på Movestic. Krönikan handlar oftast om saker och ting som Stefan funderar på för stunden och bör inte nödvändigtvis ses som budskap som Movestic som helhet står bakom. Han gillar fotboll och fonder. Du kan mejla honom på stefan.klohammar@movestic.se

Stefan Klohammar

Missa inte vårt nyhetsbrev!